2020-07-16 04:45Pressmeddelande

Först efter 199 dagar är dina intjänade pengar dina egna

I år infaller Skattefridagen den 18 juli för en medelinkomsttagare. Det är en dag senare än förra året, vilket beror på kommunala skattehöjningar och höjda eller nya punktskatter som el- och plastpåseskatt. Eftersom det är skottår i år blir det dock samma datum som i fjol. Skattefridagen infaller vid olika datum runtom i landet och variationen är stor, såväl mellan som inom länen. Mellan Österåker och Dorotea, som har landets lägsta respektive högsta kommunalskatt, skiljer det nio dagar.

Skattefridagen visar hur många av årets dagar det tar för en genomsnittlig inkomsttagare att tjäna ihop till årets inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter.

- Skattefridagen är ett pedagogiskt sätt att visa hur höga de skatterna är. I Sverige är skatterna många och ofta dolda, vilket gör det svårt att veta hur mycket skatt man faktiskt betalar. Det är ett demokratiskt problem. Att en vanlig inkomsttagare i år jobbar 199 av årets alla dagar för stat och kommun innan man själv får behålla frukterna av sitt arbete är stötande, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

Rapporten visar när Skattefridagen infaller i landets samtliga kommuner. Resultatet visar på stora skillnader runtom i landet för när dagen infaller först och sist. Mellan exempelvis Österåker och Dorotea skiljer det hela nio dagar. Detta förklaras av olika nivåer på den kommunala skattesatsen.

2006 inföll Skattefridagen den 8 augusti. Sedan dess har framför allt jobbskatteavdragen gjort att människor har fått behålla mer av de pengar de tjänat ihop. Men trenden bröts 2016, och sedan dess har utvecklingen gått åt fel håll och vanliga löntagare har fått behålla allt mindre av sin inkomst.

- Tack vare att värnskatten avskaffades i år så ligger Skattefridagen oförändrad för höginkomsttagaren, men denne arbetar alltjämt 225 dagar åt stat och kommun. Sveriges höga skatter på arbete bromsar ekonomisk tillväxt och gör oss alla fattigare, säger Christian Ekström. 

Skattefridagen har räknats fram av Skattebetalarna sedan början av 1970-talet. Utgångspunkten är en person som har en inkomst på sex inkomstbasbelopp, motsvarande en månadslön på 32 850 kronor. Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter) och konsumtionsskatter.

Kommunerna där Skattefridagen infaller först respektive sist (lägst respektive högst kommunalskatt).

 

10 kommuner där Skattefridagen infaller först

 

 

Medelinkomst*

Låg inkomst*

Hög inkomst*

Österåker

14 juli

9 juli

7 aug

Solna

14 juli

9 juli

7 aug

Täby

14 juli

9 juli

8 aug

Vellinge

14 juli

9 juli

8 aug

Kävlinge

14 juli

9 juli

8 aug

Stockholm

15 juli

10 juli

9 aug

Lidingö (sänkt)

15 juli

10 juli

9 aug

Sollentuna

15 juli

10 juli

9 aug

Örkelljunga

15 juli

10 juli

9 aug

Nacka

16 juli

10 juli

10 aug

       

9 kommuner där Skattefridagen infaller sist

 

 

Medelinkomst*

Låg inkomst*

Hög inkomst*

Dorotea

23 juli

17 juli

18 aug

Munkedal

23 juli

17 juli

18 aug

Bräcke

23 juli

17 juli

18 aug

Åsele

22 juli

17 juli

18 aug

Vännäs

22 juli

17 juli

18 aug

Sorsele

22 juli

17 juli

18 aug

Vindeln

22 juli

17 juli

18 aug

Strömsund

22 juli

17 juli

18 aug

Ragunda

22 juli

17 juli

18 aug

 Anm. Kursiv = förändrad kommunalskatt 2020, sänkt anges i parentes annars höjd.

* Har definierats som följande månadsinkomster: 32 850, 21 900 och 65 700 kronor exkl. semesterersättning.

Läs mer i den bifogade rapporten.


Om Skattebetalarna

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel. Vi granskar makten, byråkratin och utreder hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Vi kämpar för ökad rättssäkerhet för skattskyldiga.


Kontaktpersoner

Christian Ekström
Vd
Christian Ekström