Värnskatten skadlig för ekonomin

Idag arrangerar Skattebetalarnas Förening och tankesmedjan Captus ett seminarium i riksdagshuset om nationalekonomiska argument för och emot värnskatten.

Tino Sanandaji, chefekonom vid tankesmedjan Captus, presenterar ny forskning kring värnskatten. Sanandaji anser att skattesänkningar för höginkomsttagare har försvunnit ur den dagspolitiska debatten. Men empiriska studier från skattereformen under tidigt nittiotal visar att svenskarna var mer responsiva på skattesänkningar än vad vi tidigare trott.



– Enligt försiktiga estimat kan sänkningar av de högsta marginalskatterna för höginkomsttagare rentav vara självfinansierande, eftersom de dynamiska effekter som uppkommer tack vare skattesänkningarna är så starka. I det sammanhanget faller rättviseargumentet mot skattesänkningar, säger Tino Sanandaji, chefekonom på tankesmedjan Captus och doktorand i public policy vid University of Chicago.



– Den orimligt höga beskattningen av arbete, som den statliga inkomstskatten och framför allt värnskatten skapar, är en straffbeskattning av flit, ambition och utbildning. Det har vi vetat länge. Forskning visar nu att det skulle löna sig för statskassan även på kort sikt att avskaffa värnskatten, säger Robert Gidehag, VD på Skattebetalarnas Förening.



– I år betalar 30 procent av alla heltidsarbetande statlig inkomstskatt. Problemen med låg utbildningspremie och höga skattekilar som ökar hem- och svartarbetet drabbar allt fler. Varje beslut om att byta jobb, att flytta för ett nytt jobb eller att förhandla till sig en löneförhöjning, mot att göra mer inom den egna tjänsten, påverkas av att nettobehållningen av en inkomstökning blir låg, säger Nils Bohlin, chefekonom på Skattebetalarnas Förening.



Mer information hittar du på www.captus.nu/sanadaji_varnskatt.ppt



Rapporten hittar du här www.skattebetalarna.se/rapporter





För med information kontakta

Antina-Maria Hessel, presschef , Skattebetalarnas Förening, 0733-144268



Christofer Phil, public relations, Captus, 0709-792079