Tusen kronor i månaden i sänkt skatt för Östersundsborna

Skattebetalarnas förening har gjort en granskning av Östersunds kommuns budget. Den rapport som presenteras idag måndag för politiker och tjänstemän i kommunen visar att kommunalskatten skulle kunna sänkas med så mycket som 4 kronor och 55 öre. För en normalinkomsttagare innebär det 961 kronor mer i plånboken varje månad, utan att det som vi normalt förknippar med "välfärden" behöver förändras. Vad som krävs är att Östersunds invånare genom sina kommunalpolitiker har den politiska viljan att pröva nya lösningar och är beredda att prioritera bland kommunens verksamheter.

- Med denna undersökning vill vi utmana föreställningen om att kommunalskatterna inte går att sänka. De senaste åren har Östersund framgångsrikt visat att det går att sänka kostnaderna i den kommunala verksamheten för att komma till rätta med underskott i budgeten. Detta arbete skulle kunna fortsätta om Östersunds kommunalpolitiker anser det viktigt att invånarna själva ska få bestämma över en större del av sina inkomster. Det som avgör är den politiska viljan, säger Robert Gidehag VD för Skattebetalarnas förening.

Hela rapporten "Östersunds kommun - Fyra kronor lägre skatt är möjligt" kan hämtas via

http://www.skattebetalarna.se/Main.aspx?ObjectID=8669

För mer information kontakta informationschef Torsten Svenonius 070-29 28 204

Bild av Robert Gidehag kan hämtas från http://www.skattebetalarna.se/Main.aspx?ObjectID=4204

--------------------------------------------------------------------------------

Sammanfattning av undersökningen

Utgångspunkten för vår granskning av Östersunds kommun är tanken att de pengar vi betalar i skatt till kommunerna både ska användas på rätt sätt och till rätt saker. Med andra ord är vi intresserade både av att kommunerna ska jobba effektivare och av att de ska koncentrera sin verksamhet till kärnuppgifterna inom skolan och omsorgen.

Självklart är mycket av det kommunerna idag erbjuder positivt. Men även privat köpkraft och egna pengar är något positivt. Dessa två aspekter måste alltid vägas mot varandra - något som tyvärr ofta glöms bort i debatten om den offentliga sektorn och skatterna. Genom att hitta sätt att minska administrationen och genom att konsekvent vända på varenda krona - oavsett om det handlar om kommunledningens konferenser eller kostnaderna i skolan - går det att skapa en sparsamhets- och lågskattekultur. Vi kallar det här sättet att möjliggöra sänkta skatterna för "gör bättre".

Att jobba på ett bättre och effektivare sätt är dock inte det enda sättet att göra det möjligt att sänka skatten. Det andra är förstås att kommunen avstår från vissa av dagens verksamheter och låter finansieringen av dem vara upp till enskilda människor, företag och organisationer. I vår analys kallar vi denna metod för "gör frivilligt".

I analysen har vi även tagit hänsyn till vilket tidsperspektiv som är rimligt att tänka sig för de föreslagna förändringarna. "Att göra nu" innebär att förändringarna skulle kunna genomföras under en exempelvis en mandatperiod. "Att göra senare" innebär däremot att det handlar om större och svårare förändringar som kräver längre tid, kanske två eller tre mandatperioder, att planera och genomföra.


Av figur 1, se: http://www.skattebetalarna.se/Main.aspx?ObjectID=8668 , framgår vilka skattesänkningar som blir möjliga med de olika nivåerna på förändringar av den kommunala verksamheten.

Figur 1

Nivå 1, som skulle ge en normalinkomsttagare som tjänar 22 500 kronor i månanden 1 876 kronor i plånboken varje år, bygger på att Östersund genom att jobba effektivare sänker kostnaden i skolan och omsorgen så att de kommer i nivå med kostnaderna i andra större städer (Kommunförbundets definition).

Nivå 2, som ger normalinkomsttagaren, 735 kronor mer per år, innebär att Östersunds kommun avstår från vissa verksamheter. Det handlar exempelvis om att minska stödet till föreningslivet och i större utsträckning låta de som utnyttjar idrottsanläggningar betala för detta. Samtidigt som det förstås innebär att invånarna Östersund skulle få betala för fritidsaktiviteter som tidigare varit "gratis", skulle det innebära att alla få mer pengar att själva spendera på de fritidsintressen man gillar. En sådan förändring handlar även om likabehandling av alla kommuninvånare - för varför ska vissa fritidsintressen skattesubventioneras och andra inte?

Nivå 3, som skulle ge normalinkomsttagaren 8 442 kronor mer om året, bygger på att Östersunds kommun sänker kostnaden i skolan och omsorgen till genomsnittsnivån hos tio kommuner som är bland de effektivaste i Sverige på varje område.

Nivå 4, som skulle ge normalinkomsttagaren 3 094 kronor mer i plånboken varje år, innebär att Östersunds kommun koncentrerar sin verksamhet till de uppgifter som staten ålagt alla kommuner. Övriga verksamheter, exempelvis inom kultur- och fritidssektorn, finansieras i fortsättningen på privat väg.

En översiktlig granskning av kommunerna i Jämtlands län

Granskningen av Östersunds kommun har kompletterats med en översiktlig genomgång av skattesänkningsmöjligheterna i övriga kommuner i Jämtlands län. Den visar att det inte bara är invånarna i Östersund som har möjlighet att få sänkt skatt - i hela Jämtlands län skulle kommunalskatterna kunna sänkas. Denna granskning innehåller endast nivå 1 i vårt analysschema - någon detaljerad genomgång av de aktuella kommunernas budgetar har inte gjorts.

De övriga kommunerna i Jämtlands län tillhör alla kommungruppen glesbygdskommuner. Enligt kommunförbundets definition innebär det kommuner med mindre än 5 invånare per kvadratkilometer och totalt mindre än 20 000 invånare. Dessa geografiska och demografiska förhållanden gör att vissa kostnader blir högre än i exempelvis större städer. Samtidigt blir kostnaderna för exempelvis löner och lokaler lägre.

Vår undersökning visar att skatten skulle kunna sänkas avsevärt om kommunerna i Jämtlands län blev lika effektiva i kärnverksamheterna som genomsnittet bland Sveriges glesbygdskommuner. För en normalinkomsttagare skulle det röra sig om skattesänkningar på mellan 1 800 och närmare 6 700 kronor per år beroende på vilken kommun han eller hon är bosatt i. Störst skattesänkning skulle invånarna i Bräcke få - där kommunalskatten skulle kunna sänkas med 2,64. Resultatet av granskningen framgår av tabellen nedan:

Kommun
Skattesänkning -nivå 1
Skattesänkning per år - nivå 1

Berg
2,58
6 542

Bräcke
2,64
6 695

Härjedalen
0,72
1 825

Krokom
2,55
6 466

Ragunda
1,29
3 271

Strömsund
2,53
6 416

Åre
1,12
2 840