Revideringen av OECD:s välståndsliga betydelselös: Sverige har 25 procent sämre tillväxt än andra länder

Revideringen av OECD:s välståndsliga betydelselös: Sverige har 25 procent sämre tillväxt än andra länder

Danne Nordling
Utredningschef
08-613 17 25, 070-717 44 76


De senaste 20 åren har Sveriges tillväxt varit 2,1 procent om året mot 2,7 i OECD-länderna totalt. Det betyder att Sveriges tillväxt varit en fjärdedel mindre än den i de andra industriländerna. Bosse Ringholm har därför fel då han påstår att en liten revidering av statistiken från OECD ger en helt ny bild av Sveriges välstånd relativt andra länder.

Finansdepartementet skickade nyligen ut ett pressmeddelande (2004-01-09) där finansministern kommenterade revideringen av OECD:s välståndsliga där Sverige avancerade från delad 16:e plats till tredelad 13:e plats. Ringholm beklagar sig över att statistiken tidigare varit "missvisande" och att "Sverige bedömts ligga sämre till än vad vi egentligen gjort".

Vad som hänt i den reviderade statistiken är dock tämligen odramatiskt: För det första har Sverige bara gått om Japan och Finland som tidigare låg nästan jämsides med Sverige. Detta har delvis skett genom att dessa två länder reviderats ner i välstånd per invånare jämfört med uppgifterna i höstas. För det andra har Sveriges siffra reviderats upp helt obetydligt - från 7 procent över genomsnittet till 9 procent över snittet året 2002. Jämfört med Irland som ligger 27 procent över snittet är Sveriges förändring försumbar. Irland låg dessutom 45 procent under genomsnittet år 1970.

Bosse Ringholm förtiger dessutom att Sverige gick bakåt och inte framåt 2002. De reviderade siffrorna visar nämligen att Sverige gick från ett läge 10 procent över OECD-snittet år 2001 till 9 procent över snittet år 2002. Tidigare preliminära siffror visade en uppgång från 4 procent över snittet 2001 till 7 procent 2002. Och inte blir det bättre åren därefter - tvärtom pekar prognoserna på en ytterligare försämring.

Enligt Konjunkturinstitutets prognoser från december 2003 kommer BNP i Sverige att öka med 1,5 procent detta år samtidigt som ökningen i hela OECD förutses bli 2,1 procent. För hela treårsperioden 2002-2005 blir den årliga ökningen i Sverige 2,1 procent men hela 2,7 procent i OECD. Det är nästan 25 procent sämre än i utlandet.

Riktigt illa blir det när man jämför längre bakåt i tiden. Och då får man inte utgå från bottenåret under 90-talskrisen som Ringholm gör för att "bevisa" att Sverige "under de senaste åren haft en mycket god ekonomisk utveckling jämfört med omvärlden". Istället för att ta utgångspunkten 1994 kan man ta 1984 och jämföra 20 år framåt. Då blir den årliga tillväxten i Sverige 2,1 procent mot 2,7 procent inom OECD. Denna period innefattar 90-talskrisen som drar ner genomsnittet, men ändå är det precis samma siffror som förutses för de närmaste tre åren. Bättre än så är inte prognoserna för Sverige just nu.

Att räkna ut köpkraftsjusterad BNP per capita är svårt och rankinglistan kan bli trång i mitten så att obetydliga förändringar leder till att man avancerar flera platser. Det är därför bättre att analysera hur tillväxten per capita varit i olika länder och jämföra med Sveriges utveckling. Sedan 1970 har då Sverige till 2004 släpat efter med 10 procent. Det betyder att alla skulle ha haft 11 procent högre lön efter skatt om vi hade varit lika duktiga som folk i andra industriländer i genomsnitt. Omsatt i kronor betyder det en och en tredjedels extra månadslön varje år.

2004-01-15






Margareta Samuelsson
Skattebetalarnas förening
114 95 Stockholm
Tel 08-613 17 22
Fax 08-613 17 27
http://www.skattebetalarna.se ___