Med anledning av budgetpropositionen: Ta tag i utgifterna – används verkligen 99,5 procent till rätt saker?

Regeringens föreslår inför 2008 utgiftsminskningar på totalt 4,6 miljarder. Sett till den totala utgiftsmassan är det ungefär en halv procent.

– Det är märkligt att viljan hos regeringen att se över utgifterna är så liten, säger Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening. Är det verkligen så att 99,5 procent av alla skattepengar används till rätt saker på rätt sätt idag? Jag är övertygad om att det finns en stor potential att genom prioriteringar och effektiviseringar frigöra betydande belopp. Vilket i sin tur möjliggör att faktiskt minska skattetrycket – inte bara sortera runt skattebördan.

Ett exempel på behövlig lindring av skattebördan är enligt Skattebetalarnas Förening att de energiskattehöjningar som föreslås i budgeten bör kompenseras fullt ut med andra skattesänkningar inom samma sektor. Exempelvis kan höjningen av bensinskatten kvittas mot sänkt fordonsskatt.

- Få invänder mot ambitionen att minska belastningen på miljön, säger Nils Bohlin, chefekonom på Skattebetalarnas Förening. Men höjda energiskatter får inte vara ett trick för att få budgeten att gå ihop. Om bensinskatten höjs och fordonsskatten sänks ges ekonomiska incitament att både välja miljövänligare teknik och minska sin körsträcka. Detta utan att de som är beroende av bilen för sitt dagliga liv får en orimlig ekonomisk situation.

På längre sikt föreslår Skattebetalarnas Förening en reformering av energibeskattningen så att neutralitet uppnås mellan alla utsläppskällor. Dagens olika skatter vidhäftade med olika undantag bör ersättas av en enda. Denna ska baseras på mängden koldioxid som släpps ut och med koppling till de påvisbara miljökostnaderna.

– Dessa två enkla principer – ingen ökning av det totala skattetrycket och samma beskattning av alla utsläpp - skulle medföra en avsevärt starkare folklig acceptans för höga skatter på drivmedel, tror Nils Bohlin.

Ett annat exempel på hur bristen på utgiftsminskningar minskar skattesänkningsutrymmet är att fastighetsskattens avskaffande finansieras med höjningar av andra skatter. Det innebär ur ett skattebetalarperspektiv enbart att en börda ersätts av en annan.

– Det förslag som nu ligger med en mindre höjning av kapitalvinstskatten är bättre än tidigare, men innebär att man löser ett mycket stort problem genom att ersätta det med flera små. Vi får lite sämre rörlighet på bostadsmarknaden och vi får kvar hela systemet med fastighetstaxering och godtyckliga taxeringsvärden. Det kommer därför finnas skäl att återkomma till frågan om bostadsbeskattningen såväl under riksdagsbehandlingen i höst som inför kommande budgetar, säger Nils Bohlin, chefekonom på Skattebetalarnas Förening. Detta kan inte ses som den slutliga lösningen.

Skatten på arbete sänks med knappt elva miljarder genom att jobbavdraget förstärks i ett andra steg. Totalt innebär de två stegen att de flesta heltidsarbetande fått en sänkning av sin inkomstskatt med tusen kronor per månad.

– Att skatten på arbete sänks i denna storleksordning är ett historiskt trendbrott och en insats som regeringen förtjänar stort beröm för, säger Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening. Att komma tillrätta med att den som arbetar bara får behålla två kronor av fem medan tre går i skatt är nyckeln för att få ett samhälle där alla kan stå på egna ben istället för att bocka för staten med mössan i hand.

Skattebetalarnas Förening efterlyser dock fler sänkningar av skatten på arbete. Besvikelsen är stor över att värnskatten inte nämns i budgetpropositionen.

- Värnskatten är en straffskatt på utbildning, framgång och strävsamhet. Att ta bort den är inte orättvist utan tvärtom en viktig rättvisereform, betonar Robert Gidehag. Skattesystemets uppgift är inte att ”straffa” vissa grupper utan att på ett rimligt sätt ta ut de skatter som krävs för våra gemensamma åtaganden. Utbildningspremien i Sverige är redan mycket låg – att minska denna genom progressiv beskattning, är direkt utmanade för dem som anstränger sig och tar risker. Ett bra sätt att åtgärda det vore att genomföra det regeringen själv framhållit som önskvärt – bland annat i regeringsförklaringen - och föreslå avskaffad värnskatt redan i vårpropositionen.

Skattebetalarnas Förening efterlyser också en diskussion kring hur stabilitetsmålet ska tolkas mot bakgrund av de enorma överskotten i statsfinanserna. Under hela prognosperioden förbättras de offentliga finanserna från 2,9 % 2007 till 3,6 % 2010, detta samtidigt som tillväxten enligt Regeringens egen prognos mattas av. Under slutet av prognosperioden är överskottet nästan 4 ggr högre än målet trots att tillväxten är väsentligt lägre än idag.

- Stabila offentliga finanser är en förutsättning för en fungerande ekonomi, konstaterar Robert Gidehag. Men Regeringens ekonomiska politik är uppenbart överfinansierad. Är det rimligt att nästan all tillväxt hamnar i den offentliga sektorns plånbok istället för hos medborgarna. Regeringens politik skapar fler jobb, högre tillväxt och därmed bättre offentliga finanser – men varför skall så lite komma medborgarna till del?


Bild av Robert Gidehag kan hämtas från http://www.skattebetalarna.se/robertgidehag

Bild av Nils Bohlin kan hämtas från http://www.skattebetalarna.se/nilsbohlin

För mer information kontakta:
Torsten Svenonius, informationschef, Skattebetalarnas Förening, 070 – 29 28 204