Glädjande skattebeslut – men flyttskatten måste åtgärdas

Riksdagen har idag fattat beslut om att bifalla regeringens propositioner om förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Det innebär att förmögenhetsskatten försvinner redan innevarande år och att ett nytt system för fastighetsbeskattning införs från årsskiftet.

– Förmögenhets- och fastighetsskatt är två skatter som vållat mer skada än nytta. Vi har under lång tid arbetat för deras avskaffande och gläder oss därför över riksdagens beslut idag, säger Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening.

Finansieringen av dessa skatteförändringar sker till stor del genom höjningar av andra skatter. Något som ur ett skattebetalarperspektiv innebär att en börda ersätts av en annan. Därför föredrar Skattebetalarnas Förening minskade utgifter istället och har också presenterat konkreta förslag på sådana.

– Sverige har, tillsammans med Danmark, världens hårdast beskattade befolkning. Att finansiera avskaffandet av vissa skatter genom att införa nya eller höja gamla är både orimligt och onödigt, konstaterar Robert Gidehag.

Mest kritisk är Skattebetalarnas Förening mot den ”flyttskatt”, som blir effekten av räntebeläggningen av uppskov vid fastighetsförsäljning. Man varnar för märkliga effekter som kommer att upplevas som orimliga och orättvisa:

Många – framför allt bostadsrättsinnehavare i storstäderna – kommer att få högre skatt än vad de hade före valet. De som har uppskov sedan tidigare ser detta som en retroaktiv pålaga, som radikalt förändrar deras boendekalkyl utan att de har någon möjlighet att påverka situationen.
De som gör en kalkyl inför flytt kan lätt se hur deras utgifter för boendet stiger även om de köper för exakt samma summa som de säljer.

– Det är beklagligt att regering och riksdag inte lyssnat på våra varningar. Jag hoppas dock att man, när bristerna i konstruktionen avslöjas av verklighetens ljus, kommer på bättre tankar. Redan i nästa års budgetprocess bör utrymme finnas för att åtgärda problemet. Låt flyttskatten bli en parentes i svensk bostadspolitik, uppmanar Robert Gidehag.



Bild av Robert Gidehag kan hämtas från http://www.skattebetalarna.se/robertgidehag



För mer information kontakta:

Torsten Svenonius, informationschef

070 – 29 28 204



Skattebetalarnas Förening är en ideell organisation, med över hundratusen medlemmar, som verkar för bättre valuta för skattepengarna och sänkt skattetryck. Mer information om Skattebetalarnas Förening hittas enklast på vår hemsida www.skattebetalarna.se.

BILAGA: SÅ HÄR FUNGERAR FLYTTSKATTEN

Uttagande av kapitalvinstskatt innebär att den som flyttar och sätter in hela försäljningssumman i nytt boende genom skattesystemets försorg får en högre kostnad för sitt boende. Detta då man måste låna ett belopp motsvarande skatteinbetalningen. (För att betala skatten eller för att betala det som fattas för det nya köpet beroende på hur man vill se saken). Möjligheten till uppskov infördes för att lösa problemet. Istället skulle beskattning ske först när man verkligen har pengar i handen. Därmed skapas neutralitet mellan att flytta och bo kvar skattemässigt.

De föreslagna ändringarna av uppskovsreglerna (tak och räntebeläggning) rubbar dock neutraliteten och gör att problemet återuppstår. Flyttskatten är tillbaka.



Enklast kan detta åskådliggöras med två familjer som köpt varsitt hus för en miljon. Så länge de bor kvar i dessa blir det ingen skatt på värdestegringen. Om de däremot köper varandras hus för två miljoner så ska båda betala reavinstskatt på en miljon. Med beslutade skattesatsen 22 procent blir det således 220 000 kronor. Detta kan de få uppskov med men drabbas då av ”ränteskatten” på 5 000 kronor om året. På vilken grund kan staten begära att få 10 000 kronor om året bara därför att två familjer bytt hus med varandra? Ingendera har fått en krona i handen?



Några andra exempel:



Pia har blivit erbjuden ett nytt jobb och tusen kronor mer i månaden. Enda haken är att hon måste flytta, men då prisnivån där är ungefär densamma ser hon inte det som ett problem. Tills en av hennes vänner gör en snabb kalkyl och konstaterar att hela löneökningen äts upp eftersom hon dels får betala ränta på det uppskov hon får göra när hon köper den nya lägenheten dels måste låna mer pengar för att betala skatten på den del av vinsten hon inte får skjuta upp.



Karin och Gunnar väntar sitt tredje barn och känner att det vore dags att byta till en större bostad. Att köpa villa kändes realistiskt nu när fastighetsskatten skulle försvinna. Problemet är att de då ”realiserar” värdestegringen på sin lägenhet, vilket kommer kosta dem ytterligare en tusenlapp i månaden i uppskovsränta. Det blir att tränga ihop sig istället.



Lennart blev änkling häromåret och sålde då villan och köpte en bostadsrätt. I samband med detta sköt han upp beskattning av två miljoner som villan ökat med i värde under åren han och hustrun bott där. Han kommer att få betala 10 000 i ”ränteskatt” och 1 200 i kommunal fastighetsavgift, vilket tillsammans troligen är mer än vad fastighetsskatten tidigare varit på bostadsrätten. Hans tidigare grannar, som bor kvar i en exakt likadan villa kommer undan med mindre än Lennart - 6 000 kronor om året.



Zlatan och Sonya har skilt sig och sålt villan. Zlatan som flyttar tillbaks till sitt barndomsland Slovenien får uppskov med sin del av skatten eftersom han flyttar till ett annat EU-land, men slipper betala någon ”ränta” eftersom denna är en skatt och inte kan tas ut i andra länder. Betala ”ränteskatt” på sitt uppskov måste däremot Sonya göra, som bor kvar och arbetar i Sverige.