Fastighetsskatten har ökat med 30 procent på tio år

Den genomsnittliga ökningen av fastighetsskatten sedan mitten av 1990-talet
ligger på 30 procent. Professor Jonas Agells påstående att skatten har
sjunkit beror på att han jämför med det helt avvikande toppåret 1996.

Nationalekonomiprofessorn Jonas Agell i Uppsala uttalade sig i morgonekot 19
jan och menade att fastighetsskatten borde höjas. Ett argument för detta var
att fastighetsskatten på åtta år hade minskat med 10 procent medan
hushållens skatteinbetalningar på arbete hade stigit med 30 procent.

Det är anmärkningsvärt att en professor i nationalekonomi ger en så skev
bild av hur fastighetsskatten har utvecklats under den period på 13 år som
den existerat efter skattereformen 1991. I år beräknas den 1-procentiga
fastighetsskatten på småhus ta in 14,2 mdr kr. Det är mer än 60 procent mer
än under åren 1991-92 då den låg på 1,2 procent. Och det är 30 procent mer
än åren därefter då uttaget höjts till 1,5 procent. (En tabell med
hushållens betalningar av fastighetsskatt finns längst ned.)

Först när fastighetsskatten i strid med givna vallöften i augusti 1994
höjdes till 1,7 procent år 1996 samtidigt som nya, högre taxeringsvärden
började tillämpas stämmer det att fastighetsskatten sjunkit med nästan 10
procent. Men redan efter 1997 såg sig regeringen motiverad att återgå till
den normala nivån på 1,5 procent. Därefter frystes taxeringsvärdena på 1997
års nivå. När dessa släpptes fria 2001 var det tänkt att fastighetsskatten
skulle sänkas till 1,2 procent. Men värdena steg så kraftigt att regeringen
i augusti 2001 aviserade att fastighetsskatten ytterligare skulle sänkas
till 1 procent av taxeringsvärdet. Dagens fastighetsskatt är ändå 5 procent
högre i kronor än 1998.

En alternativ beskrivning av fastighetsskattens utveckling från början
skulle kunna vara följande: Trots att skatten sänkts från 1,2 till 1,0
procent och trots införandet av en begränsningsregel har fastighetsskatten i
kronor stigit mer än 60 procent sedan den infördes.

Därför är det inte underligt att många småhusägare fortfarande har problem
med en för hög fastighetsskatt, särskilt i kombination med
förmögenhetsskatten och beskattningen av ett ev. fritidshus. Detta gäller
speciellt den hälft av svenska småhusägare som fått avsevärt större
skattehöjningar än genomsnittet.

Fastighetsskatten är inte rimlig och rättvis, som professor Agell påstår.
Inte heller är den högre i många länder, som OECD sägs påstå. Att skatten på
fast egendom i procent av BNP ligger i mittfältet i Sverige är inte detsamma
som att skatteuttaget på småhus är medelhögt - andra länder kan exempelvis
ha större andel småhus eller högre beskattning på hyreshus. Dessutom är
fastighetsskatten i några länder och delstater i USA en ersättning för
kommunalskatten. I Kalifornien är dock skatten bara 1 procent med
inköpspriset som bas.

(För tabell, se http://www.skattebetalarna.se/Main.aspx?ObjectID=4733)

Danne Nordling
Utredningschef
08-613 17 25, 070-717 44 76