2014-01-28 10:41Nyheter

Debatt: Expressen försöker krascha husfriden

Fastighetsskatten bör återinföras och ränteavdragen avvecklas anser Expressen (i en ledare den 4 januari) och får svar på tal av Joacim Olsson, vd Skattebetalarna (i just Expressen den 19 januari).

- När Expressen nu kräver fastighetsskattens återinförande är det därför liktydigt med att önska en skatt som saknar folklig legitimitet, som får privatekonomiska orimliga följder och som var en avart i vårt skattesystem, skriver Joacim Olsson.

Det är intressant att följa hur Expressens positioner förändras när det gäller fastighetsskatten. I ett inlägg "Fastighetsskatten måste höjas, Borg" av Eric Erfors, skrivet 28 januari, efter Joacim Olssons artikel, så verkar de åter mer vara inne på Skattebetalarnas linje, att det är politiskt omöjligt att kräva ett återinförande av fastighetsskatten.

Eric Erfors är också kritisk mot flyttskatterna: "Kombinationen med en inflyttningsskatt - stämpelskatt - och en utflyttningsskatt - reavinstskatt - minskar givetvis rörligheten på bostadsmarknaden."

Skattebetalarna välkomnar Expressens kritik mot flyttskatterna men delar varken deras tidigare linje om att fastighetsskatten ska återinföras eller deras nya linje om att fastighetsskatten måste höjas.


Debattartikeln i Expressen:

Expressen försöker krascha husfriden

Dagens fastighetsavgift är mer enkel och rättvis. Ingen behöver betala mer än 7 000 kronor per år. Skatten justeras årligen med små belopp. Ingen behöver längre vara orolig för skattechocker. I alla fall så länge

Dagens fastighetsavgift är mer enkel och rättvis. Ingen behöver betala mer än 7 000 kronor per år. Skatten justeras årligen med små belopp. Ingen behöver längre vara orolig för skattechocker. I alla fall så länge Expressens åsikt inte får majoritetens stöd

Fastighetsskatten bör återinföras och ränteavdragen avvecklas. Så lyder Expressens recept för att göra tillvaron bättre för landets bostadsägare. Det är en märklig hållning.

För det första verkar Expressen ha glömt hur den gamla fastighetsskatten drabbade småhusägare. Systemet med att betala skatt utifrån ett godtyckligt taxeringsvärde innebar att skatten från en dag till en annan kunde öka med 10 000-tals kronor. För en del innebar skattechocken att de tvingades sälja sina bostäder. För dem med lite bättre marginaler blev följden mindre dramatisk – men ändå påfrestande.

Systemets absurda effekter bidrog till något som kan liknas vid en skatterevolt. 10 000-tals småhusägare demonstrerade mot skattens existens. Tidningarna fylldes med helsidor om skattens olika konsekvenser och godtycke. Den då sittande regeringen tvingades nästan årligen korrigera i systemet för att mildra effekterna.

Men olika begränsnings- och dämpningsregler förändrade inte fastighetsskattens felaktiga konstruktion. Bakom systemet fanns en teoretisk idé om att radhus och villor inte i första hand är bostäder utan kapitalplaceringar. Och därför skulle avkastningen på kapitalet beskattas på samma sätt som aktier. Att det inte fanns någon avkastning förrän den dag bostaden såldes bortsåg systemets arkitekter från. Därmed bröt fastighetsskattens utformning mot en viktig princip för skatteuttag – att skatt ska betalas först när en inkomst har realiserats.

När Expressen nu kräver fastighetsskattens återinförande är det därför liktydigt med att önska en skatt som saknar folklig legitimitet, som får privatekonomiskt orimliga följder och som var en avart i vårt skattesystem.  

Dagens fastighetsavgift är mer enkel och rättvis. Ingen behöver betala mer än 7 000 kronor per år. Skatten justeras årligen med små belopp. Ingen behöver längre vara orolig för skattechocker. I alla fall så länge Expressens åsikt inte får majoritetens stöd. Ett återinförande av fastighetsskatten skulle däremot innebära höjd skatt med cirka 23 000 kronor för en radhus- eller villaägare i Stockholms län och i Göteborg. I Solna skulle motsvarande ökning bli i snitt 44 000 kronor.  

Bakom Expressens vurmande för fastighetsskatten kan anas ett statsfinansiellt perspektiv – att statens intäkter måste öka för att exempelvis de skadligt höga flyttskatterna ska kunna sänkas.

Mot denna tes om finansiering talar det faktum att endast en tredjedel av våra skattepengar går till vård, skola och omsorg, samt att vi alla regelbundet kan ta del av exempel på hur skattemedel används ineffektivt, till fel saker eller helt enkelt slösas bort.  

Sverige har under flera decennier tillhört de länder i världen som tar ut mest i skatt av sin befolkning. En följd har blivit att allt för få av oss har tillräckligt med besparingar att ta av den dag exempelvis bilen går sönder eller visdomstanden måste dras ut. En annan följd är att många är högt belånade och således beroende av ränteavdrag för att få månadsbudgeten att gå ihop.

Att Expressen vill avveckla ränteavdragen handlar dels om oro för den höga skuldsättningen, dels om den synergi som finns mellan avdragen och reavinstskatten. Ska reavinstskatten kunna sänkas måste enligt många även ränteavdragen försämras.

Men tidningen blir svaret skyldigt på hur en sådan reform kan genomföras utan att ränteutgifterna, med ett högre ränteläge och sämre avdragsmöjligheter, blir allt för betungande för hushållen.

Höga skatter har genom åren effektivt hindrat enskilt sparande. Därmed har allt för få den trygghet som några kronor på bankkontot medför. Lösningen är fortsatta steg mot lägre skatter på både kapital och arbete – inte att återinföra fastighetsskatten och ensidigt göra redan befintliga lån dyrare.

JOACIM OLSSON

Joacim Olsson är vd för Skattebetalarnas förening



Om Slöseriombudsmannen

Skattebetalarna är en ideell, partipolitiskt obunden medlemsorganisation. Vi samlar alla som vill ha lägre skatter och ett minskat slöseri med skattemedel. Vi granskar makten, byråkratin och utreder hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Vi kämpar för ökad rättssäkerhet för skattskyldiga.

Kontaktpersoner

Christian Ekström
Vd
Christian Ekström
Malin Gustafsson
Marknadschef
Malin Gustafsson
Pia Kinhult
Ordförande i Skattebetalarna
Pia Kinhult